Skallebang from hell

Imorse så vaknade jag med den värsta huvudvärken någonsin.
(Nej, jag har ej supit skallen i bitar under gårdagen)
Det var så illa att jag var tvungen att hålla i mitt huvud när jag gick.
När Kalle ville ha frukost var jag tvungen att kalla in bakjouren, jag fixade inte det. Illa...
Tumör? Migrän? Nåja, nu är den nästan borta.
Hypokondrikern i mig får återkomma imorgon när den troligtvis dyker upp igen.

Min son var väldigt generös när detta inträffade:
-Mamma, har du ont i huvudet? Ska jag massera dina ben?
Ett handtag på benen, sen var han tvungen att dricka upp sin oboy.
Plutten erbjöd sig iallafall!