Grannar och vänner börjar komma hem från sina olika äventyr och det är kul att återses.
Vi har de senaste dagarna åkt ut till Ingarö för bad och försöker vara där rätt tidigt innan hela Nacka/Värmdö anfaller stranden.
Så här såg det ut när vi kom.
Nästan helt tomt alltså.
När vi åkte så var det så mycket 3-årstrots att jag helt missade att ta en bild. Men tro mig när jag skriver att vi knappt kunde gå till stranden utan att nudda folks handdukar.
Inte som på västkusten direkt.
Har man gått i land på en ö, har man liksom paxat den, då är man ensam där.
I alla fall om man hör hemma i Heestrand. Reglerna är inte samma i Smögen skulle jag tro....
Min mamma (okej jag med) ger folk onda ögat om de ens funderar på att gå i land på samma ö som oss.
Ni skulle vara med förra veckan när 4 stora motorbåtar la till bredvid vår eka på Stora Flatskär. Det var ingen lek.
Nu var det inte bara min mamma som stod för onda ögat utan tanten i båten var inte dålig hon heller. Hon trodde att 25 år på denna ö skulle räcka för att få lägga till på exakt samma hälla. Mamma kunde inte hålla sig och sa att hon lagt till här i 40 år, men hon kunde nog dragit till med flera år.
Jag fräste också mot den lilla snärtan eftersom hon var otrevlig mot min man när han hjälpte henne. Hon kunde nämligen inte lägga till den stoooora båten ordentligt.
Moahahahaha!
Sen var det rätt kul att hennes man drattade i sjön när han skulle hjälpa sin polare att lägga till. Det var jag givetvis tvungen att berätta för er med. Sånt är alltid kul.
Vi intalade oss att så är det om man bor i en av de större orterna på västkusten. Men noterade sedan (när deras tonårsdöttrar körde om oss med sin lilla gummibåt) att de hörde hemma i grannbyn.
Så om Snärtan läster detta så lär jag le lite konstigt på Ica om vi stöter på varandra, men jag lovar att jag inte ska spöa på dig vid frysdisken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar