Påskens projekt

Beklagar verkligen bloggpausen!

Påsken hade en agenda, dels skulle jag sluta amma och dels skulle Kalle lära sig att cykla utan stödhjul.
Vi nådde ett av målen. Vi är numera tillbaka i vällingträsket och det är underbart!
Det har tagit sina fighter, men det är det värt!
Mina tuttar känns som vindruvsklasar, så fort nån ska kramas så står jag böjd framåt så långt som möjligt.
Kalle tycker detta är jätteroligt och ropade senast igår att "Mamma har ont i tuttarna" när han skulle rida på mina axlar.

Men dessa stödhjul sitter fortfarande kvar. Anledningen är tydligen att Kalle är blyg.
Han testar uppenbarligen det ordet.

Vi har haft en härlig helg, besökt släkt och vänner varje dag.
Ganska skönt med vardag igen så man får vara hemma lite. Problemet är ju bara att man då måste ta tag i hemmet, plocka ner påskpynt, dammsuga och ta tag i tvättberget som snart når upp till taket. Eller så låter man det vara så att barnen får en klätterställning att roa sig med under regniga dagar!