Tack tanten!

Igår promenerade vi i stan, vi var på väg till bilen från mitt jobb.
Robert och barnen hade inget att göra så de kom och hämtade mig på jobbet.
Då möter vi en dam med en stor sopsäck och en färgglad kartong i handen.
Kartongen sträcker hon över till Kalle och ler.
Hon pratar inte ett ord svenska utan det kommer ut något som kan vara en polsk harang.

Jag tror givetvis direkt att det är en bomb. Svenskar ger inte varandra saker på det sättet.
Jag skakar och undersöker.
Det är ingen bomb, hon var bara snäll!
Kalle fick en kartong med uttorkade blåspennor!
Det fanns ramar och motiv, man behövde bara blåsa!
Han var sysselsatt i ca 5 minuter, tack snälla tant!