9 september 2009

Bromsspår.

Jag och en god vän har varit på ikea från öppning till dagishämtning, nästan...
Mitt bland alla kommoder (nytt ord för mig) så behövde jag uppsöka faciliteterna på stället.
Då damtoaletten var upptagen tog jag handikapp/skötbordstoan. Var en bra toalett för småbarn, det fanns potta, blöjautomat och ett stabilt skötbord.
Blöjhinkslukten slog mig i ansiktet precis som värmen gör när man stiger av planet i ett varmt land, men inte på samma behagliga sätt.
Nåja tänker jag, jag är snabb. Till min fasa står en potta på golvet. Med bajs i!!
Vad är det för människor som låter sitt barn skita på en public potta men inte städar upp efter sig?
Samma fråga ställer jag mig varje gång jag besöker en toalett och det finns bromsspår kvar i porslinet. Man kan inte gå ut igen, för har man otur står någon i kö och då tror han/hon att det är jag som presterat. Man får alltså snällt städa upp någon annans bajs.
Men vem gör så??? På ett gammalt jobb hade vi en toalett som alltid var lämnad i detta skick. Vi startade ett uppdrag för att ta reda på vem det var. Det visade sig att det var en kille i 30-års åldern som var singel, bajs i toan går liksom inte hem.
Han fick så småningom ett mindre charmerande smeknamn...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar