Fotbollsmorsa!!

Som några av er redan vet så har jag drömt om den rollen länge.
Jag ser fram emot lördagscuper på andra sidan stan och en bil full av ungar.
Jag vet. Jag är lite konstig....
För någon månad sedan portade jag mig själv eftersom jag bara stod och skrek på mitt barn på kanten. Blev tokig på att han inte kunde sitta still och lyssna, men det verkar vara rätt vanligt bland 5-åringar.
Idag tog jag upp karriären på nytt och jag var ganska duktig.
Skrek bara hejarop (nästan)!
På slutet av träningen var det dags för en liten match. Kalle började som back, men backade sedan ännu längre ner och blev målvakt.

Ni kan ju gissa hur det gick för hans lag, han körde en ny taktik som kanske vore något för vårt landslag? Mitt i ett anfall så krävde han en kram av sin mamma. Mamman blev mycket varm i hjärtat men tyckte att han skulle komma in i matchen. Efter matchen fick han två kramar!