Hela familjen var där i förrgår med. Det var för att mamman tyckte att 1 februari stod snyggare på 31 januari i sin kalender.
Hur som helst så följde inte jag och Kalle med för han var sjuk. Nu är vi alltså på det rätta datumet, den 1 februari.
Robert hämtade Ebba på dagis och var rätt stressad, han hann inte prata nåt vidare med personalen och kom hem med fel par vantar osv.
I bilen berättar Ebba att hon inte har någon blöja på sig.
Här blir min man lite upprörd (läs nervös), han ringer mig och vill att jag ska ringa dagis och fråga varför. Jag förklarar att om inte Ebba vill ha blöja på sig så är det rätt svårt att sätta på en. Hon har antagligen sagt ifrån själv.
Jag ringer, efter 3 signaler så lägger jag på, eftersom jag känner att frågan är pinsam.
Men huvudsaken är att jag ringde, eller hur älskling?
När de är framme i väntrummet får jag ett sms: "Ebba la precis 5st Pappapruttar, men behöver tydligen inte gå på toaletten. Detta blir intressant...".
Mitt svar blev: "Moahahahaha, blöja på nu?".
För protokollets skull: Här hade jag satt på en blöja eller tvingat henne sätta sig på dass en stund.
Nån minut senare så kom ett nytt pip i telefonen: "Det kom bajs".
Mitt svar blev snarlikt mitt första: " Hahahahaha!"
Hon har alltså bajsat ner ett par barbapapatrosor, byxor (helt nya) och även strumpor. Min man slänger allt på vårdcentralen. Han vägrar röra kläderna. Vågar inte ens tänka på hur det såg ut efter dem inne på skötbordet.
Summan av kardemumman. Åk ingenstans utan skötväska och ombyte. Och om Ebba pruttar många gånger så kommer det större saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar