29 januari 2009

Bränd bechamel...

Jag har lagat lasagne till middag. Jag älskar lasagne.
Min son tycker geggig mat är nåt man kan ge till djuren. Separerad mat, som man äter för sig ska det vara. Möjligen ketchup, på sin höjd.
I afton fick vi celebert besök av svägerskan med barn.
Jag läste nog receptet till ostsåsen ungefär 10ggr, utan att överdriva. Just för att inte göra fel.
Jag rörde hela tiden, verkligen hela tiden.
Livia och Kalle petar i maten båda två, de kan äta ordentligt om det är nåt gott som bjuds.
Jag tyckte själv att det var gott och tryckte i mig.
Till sist blev vi, som föräldrar blir, irriterade över att barnen petar i maten.
Då körde vi 10-skedar-till-tricket. Så här i efterhand känns det inget vidare.
Jag måste fått en bra del av formen för jag hade tydligen brännt ostsåsen.
Resten av plåten smakade som ett rökeri, känns ju kul att ha bjudit gäster på det, samt tvingat sin son att minsann äta upp maten....

2 kommentarer:

  1. *Skratt* Ja, jeg vet ikke vad mer jeg skal si:D

    SvaraRadera
  2. Men gumman! Jag kände verkligen INGENTING -den rökta (pikanta) smaken måste ha kommit fram när den svalnade...

    Tvekar inte en sekund att äta din lasagne igen!

    Kram

    SvaraRadera