Melodihelvetet

Jag bänkar mig varje lördag med ett barnsligt leende, jag hoppas varje lördag på en ny "Främling". Ikväll kommer låten med stort L!
Men nej.

Visst... under alla år har det varit låtar som man inte förstår sig på. Även på det ljuva 80-talet faktiskt. Här kan man få sig en flashback över årens bidrag.
En personlig favorit var Chattanooga, Hallå hela pressen från 1982, den mimade jag vilt till i en soffa i Vemdalen. Jag köpte tom deras singel! Så bra var den!
Något som är riktigt otäckt är att jag kan texten fortfarande, men berätta inte det för någon!

Men nu för tiden, jag vet - jag är gammal, men det är fan inget drag i låtarna. Antingen somnar man eller så har man hört det förut.

Deltävlingarna och en miljon röstningstillfällen har förstört allt.
Förr i tiden var det som nyårsafton, man längtade hela året. Nu är det helt sönderhackat.

Jag håller med Ninni. Igår var det en unge med som var född 1992, det gör mig rädd.

Och helt plötsligt kommer en karl i ridhjälm ut på scen.
Kanske det man ska ha på sig nästa gång (det blir inte så ofta visserligen) man går ut? Skönt att slippa fixa håret.