Nostalgisk

Jag, ca 3-4år i Arild

Sitter och googlar bilder på Arild. En liten fiskeby i Skåne där mormor och morfar hade sitt landställe, Hemgården. De hade två underbara hus som stod i vinkel, det ultimata sommarstället för den stora familjen.

Arild är en underbar by med trånga gränder, söta små korsvirkeshus med halmtak och stockrosor längs väggarna.

Vi spenderade alltid någon vecka där varje sommar i samband med att mormor fyllde år. Då åkte hela klanen till Danmark för att bada. Vi packade bilarna fulla med lasagne som sedan åts kall på stranden med ett och annat sandkorn i, badkläder och simringar.

Morfar hade kontakter så han fixade alltid kräftor till kvällen, på den tiden var det kräftpremiär någon dag efter hennes födelsedag, men morfar grejade biffen. Eller kräftorna.

Underbara minnen av somrarna i Arild, bad i Tussan, krabbfiske i hamnen och lek med kompisar i de små gränderna.

Tyvärr finns inte husen kvar i familjen längre utan de såldes när mormor och morfar gick bort. Nu är husen totalrenoverade och har inte kvar sin gamla charm. De har satt halmtak på, vilket är fint, men inte överensstämmande med husets historia.

Ett mycket starkt minne dyker upp, jag är ca 4 år gammal och vi sitter på altanen. Då har vi hela byn och havet framför oss. Vi noterar att det är bröllop på Rusthållargården som är en av grannarna. Då bestämmer jag mig för att jag minsann ska gratulera brudparet med lite blommor och kilar över. Brudparet står på den ståtliga trappan och det är folk överallt. Jag smiter förbi alla gäster och räcker över blommorna.
Då kommer jag på det.
Jag har inga trosor på mig under kjolen. I panik rusar jag hem utan att säga ett enda ord till brudparet. Men det var ganska modigt gjort ändå.

Har ni chansen så ta en tur förbi fina Arild! Här har ni lite bilder, texten vill inte samarbeta med mig....

Arilds hamn

Hemgården idag, taget av mamma i bilen


Vägen till Tussan


Byns souvenirbutik till höger, de hade fantastiska grytlappar!