Men vår planlösning är inte riktigt gjord för en hörnsoffa.
I nuläget blir jag sparkad på i mitten. Ebba vill helst att jag sitter på golvet. Robert har en fåtölj som funkar bättre för hans rygg.
Idag skrev en kompis på facebook att hon ger bort en exakt likadan soffa som vi har. Jag ringde direkt. En vit tomelilla. Nu är ju inte vår vit egentligen....
Vi hade ett vitt överdrag men den fick köras i torktumlaren lite för många gånger eller så har soffan gått upp i vikt. Därför har vi nu en marinblå tomelilla med minst 10 år på nacken med ett vitt överkast på. Visst låter det snyggt? Eller inte.
Jag hatar soffan. Hatar.
Men när den är vit är den toppen. Och när inte stommen är trasig och nersutten så är den skitsnygg.
Peritas soffa är just skitsnygg, så tusen tack!
Vi får alla plats, man kan tydligen klättra bra mellan sofforna.
Det ser ut som man kommer hem till en 85-åring eftersom vi har liiite för mycket möbler i vardagsrummet just nu. Det är bara matta på matta som saknas!
Vi får jobba på det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar