Mallis imorgon, någon?

Denna dag har gått till historien som en av de mest trotsiga.
Det var nog en sån här dag som bitterfittan bestämde sig för att dra till Mallis eller Gran Canaria eller var det var. Fast hennes man jobbade i norrland i 3 mån när deras bebis föddes...det skulle min man aldrig göra (läs våga).

Idag har vi haft ungefär 811 trotsbråk med Kalle, han vill inte gå hem från parken, han vill inte ha den mössan, han accepterar inte att vi inte ska köpa en leksak i affären, han vägrar lyssna, gömmer sig i affären som är fullpackad osv osv osv osv.
Vi bidrog med all säkerhet till att Nackas befolkning kommer sjunka i antal de närmaste åren.
Var de par inne på Ica Maxi som funderade på att skaffa barn så bestämde de sig för att aldrig ens försöka när de såg oss, det bästa preventivmedlet av alla!

Men imorgon är det dagis och kaffe med tjejerna, bara 13 timmar kvar eller nåt!
But who is counting...

Ebba spydde just ner mig, sig själv, soffan (som just nu har överdraget i tvätten, luktar mumma), sitt gosedjur och amningskudde. Riktigt lattjo.
Vårt tvättberg når snart taket.

Dagen kan bara bli bättre.